Homo erotic male bonding

Jag är fascinerad och en smula förskräckt över hur män umgås med varandra.
Den där högljudda, ibland hetsiga stämningen. Tendenser att slå sig själv för bröstet. Jag vet verkligen att alla killar inte är sådana, men för tillfället beter sig många i min närhet som fyrtiotalister på fyllefest.
Jag har länge konstaterat att grabbigheten på vårt kontor har höjts avsevärt sedan våra nya säljare började i Januari.
Det har liksom smugit sig på, lite smått och hemligt till en början, men nu har det börjat ta sig bombastiska uttryck.
Det pratas om tjejer på ett sätt som jag verkligen inte tycker är okej, vilket jag säger till dem med jämna mellanrum.
Jag undrar ju också om jag skulle få lika vänskapliga ryggdunkar om jag kom till jobbet, iförd gårdagens outfit och basunerade ut att jag fått ligga. Detta skulle ju visserligen aldrig hända, eftersom jag ser till att ligga i närheten av mitt eget hem så att jag kan byta kläder efteråt. Jag är väl en lady, for the love of everything that's holy.
Även på hemmaplan har extrem grabbighet smugit sig in i mitt liv, eftersom jag har flyttat ihop med den mest heterosexuella mannen i världen (förutom möjligtvis min chef, som Vilma redan har konstaterat är löjligt hetero men det är inte hans fel. Han är bara född för tidigt.) Han är visserligen festlig, men jag känner hur jag blir extra kaxig i hans närhet i något löjligt försök att visa att jag inte tänker ta någon skit.

Min syster förklarade för mig i somras att alla måste ha något som är lite queer. Detta i samband med att en kille trott att jag egentligen var en man, på väg att byta kön. Jag har ju alltid hävdat att jag skulle vara en löjligt snygg kille, så jag tog det som en komplimang efter noggrant övervägande. Mycket noggrant, med ungefär femton mojitos i kroppen.
Jag kan nog vid närmare eftertanke skriva under på det. Heteronormen är på tok för trist för att inte bryta, iallafall litegrann.