Massor

Så Mattias kom hit förra veckan och började det hela med att skrämma skiten ur min roomies expojkvän som bodde hos mig i förra veckan och störde mina dagliga rutiner av att vara sjuk och göra ingenting. Det gjorde Mattias bra tycker jag, vissa måste veta sin plats.

Vi hade storslagna planer på att infinna oss på Accelerator på lördagen, men eftersom det regnade och jag inte längre är femton år gammal och vägrar stå och trycka ute på en äng med lervälling upp till knäna, så struntade vi i det.
Mattias var dessutom tvungen att vomera ungefär varannan timme på grund av tung baksmälla.
Det kändes inte värt det, men om vanligt jävlas Gud och skapade strålande solsken framåt kvällen. Detta gjorde mig oerhört förbannad och vi tog oss efter mycket om och men till festivalen.
Det var värt det tack vare Rufus Wainwright. Jag var helt salig över denna fantastiska man. Rufus i drag gjorde mig lyckligare än vad jag varit på länge.
Jag vill så gärna också vara en stilig homosexuell man. Bort med bröst och löjlig uppnäsa, jag vill vara en het, slank och dirty liten bög. Jag tror på riktigt att the gay messiah kommer snart.
I would kneel own, and give it to him.