Jävla söndag
Att det är söndag och november är så uppenbart att det inte ens är värt att nämna.
Kollar på mitt hemliga favoritprogram 7th Heaven. Jag slutar aldrig att fascineras av de fantastiska intrigerna och den brilljanta dialogen. Idag är problemet att varenda jävla man i serien har tappat bort sina bröllopsringar på olika vis. Detta är så klart en enorm källa till missförstånd och hemlighetsmakeri. Det slutar alltid med att de äter kakor och mjölk, och skrattar lite åt skillnaden mellan könen. Ja se kvinnor... så tokigt de kan bli! De har ju såna mood swings, man måste ju ta det varsamt med kvinnfolket. De har ju for the love of God så nära till sin hysteri! Något jävla käkparti till snubbe är gift med ett jävla mood swing till tjej, som dessutom är den fulaste kvinnan som går på denna jord. Ah, jag orkar inte mer...
Dessutom har de ett retarded jävla tvillingpar till söner, som jag på riktigt tror att det är något stort fel på. Crackbabies är ju alltid lite obehagligt.
Jag frågade Mattias, som jag ska starta en storslagen polygamisk familj med, om det är så vi kommer att ha det. Fryntligt och finstämt. Kommer jag att helt plötsligt att inneha en massa mysiga moderliga egenskaper. Och kommer han plötsligt att vara predikant.
Han trodde inte det.
Han föreslog ett herrgårdsliv fyllt av dekadenta fester och champange. Hemliga små rum fullt av vackra människor som har sex med tjusiga masker på, och Fritz Lang filmer projicerade på väggarna. Vi ska ha varsin käpp i vitt guld, för att visa vilka som bestämmer på vårt mansion. Mattias ska ha frack och jag ska ha tjusig smoking ifrån YSL, eller svart lång klänning med urrigning ner till min ack så tjusiga lilla rumpa. Detta så att äldre mystiska män kan dra linor ifrån min mjölkvita svank. Och jag ska vara så där sval och vacker som jag vanligtvis inte är. Mattias är ju alltid tjusig, så för honom blir det inga problem.
Det kanske finns med barn i bilden, men de har verkligen inte jag fött fram. In fact, så vet jag nog inte var de kommer ifrån över huvud taget. Men helt galna namn ska de ha, Stalin ligger högt på listan just nu.
Det känns skönt att ha planer för framtiden.
Kollar på mitt hemliga favoritprogram 7th Heaven. Jag slutar aldrig att fascineras av de fantastiska intrigerna och den brilljanta dialogen. Idag är problemet att varenda jävla man i serien har tappat bort sina bröllopsringar på olika vis. Detta är så klart en enorm källa till missförstånd och hemlighetsmakeri. Det slutar alltid med att de äter kakor och mjölk, och skrattar lite åt skillnaden mellan könen. Ja se kvinnor... så tokigt de kan bli! De har ju såna mood swings, man måste ju ta det varsamt med kvinnfolket. De har ju for the love of God så nära till sin hysteri! Något jävla käkparti till snubbe är gift med ett jävla mood swing till tjej, som dessutom är den fulaste kvinnan som går på denna jord. Ah, jag orkar inte mer...
Dessutom har de ett retarded jävla tvillingpar till söner, som jag på riktigt tror att det är något stort fel på. Crackbabies är ju alltid lite obehagligt.
Jag frågade Mattias, som jag ska starta en storslagen polygamisk familj med, om det är så vi kommer att ha det. Fryntligt och finstämt. Kommer jag att helt plötsligt att inneha en massa mysiga moderliga egenskaper. Och kommer han plötsligt att vara predikant.
Han trodde inte det.
Han föreslog ett herrgårdsliv fyllt av dekadenta fester och champange. Hemliga små rum fullt av vackra människor som har sex med tjusiga masker på, och Fritz Lang filmer projicerade på väggarna. Vi ska ha varsin käpp i vitt guld, för att visa vilka som bestämmer på vårt mansion. Mattias ska ha frack och jag ska ha tjusig smoking ifrån YSL, eller svart lång klänning med urrigning ner till min ack så tjusiga lilla rumpa. Detta så att äldre mystiska män kan dra linor ifrån min mjölkvita svank. Och jag ska vara så där sval och vacker som jag vanligtvis inte är. Mattias är ju alltid tjusig, så för honom blir det inga problem.
Det kanske finns med barn i bilden, men de har verkligen inte jag fött fram. In fact, så vet jag nog inte var de kommer ifrån över huvud taget. Men helt galna namn ska de ha, Stalin ligger högt på listan just nu.
Det känns skönt att ha planer för framtiden.
posted by the Sweetness that is Lou at 7:43 PM
2 Comments:
det där kändes skönt och inspirerat att prata om tidigare och så här lite i efterhand känns det bara ännu bättre. jag känner mig slank, poetisk och giftig som nån grön trädkobra i ett aussie-steve program... puss på din underbara blomma. om du någonsin blir av med den på riktigt så se till att det blir en galet rik, fruktansvärt genial och rosenrasande begåvad judisk ung man som lägger beslag på den. vad menar jag nu med detta? who's to know? jag vet bara att det är min medborgerliga rättighet att vara oregerligt berusad när jag behagar, thank you very much.
mvh/ vicomte de brag away all he can get away with. puss
Lite som Salo möter brakfesten, låter fint tycker jag.
Post a Comment
<< Home