rough times

vad kan jag säga... it's been a rough week.
förra veckan slutade med att jag grät en smula för att jag hur trött jag är på mäniskor. det är lika jobbigt varje gång jag blir påmind om all idioti som finns runt omkring mig.
det hela började med en föreläsning om genus och ledarskap, och i princip alla blir fortfarande otroligt upprörda när det nämns att kvinnor skulle diskrimeneras lite då och då. vuxna mäniskor i som inte kan lyssna klart på en föreläsning och som förvränger allt som sägs. den typen av envis, och faktiskt lite korkad, blåögdhet gör mig matt.

efter lite personliga attaker av en tjej i min klass som är så tråkig att klockorna stannar (en gammal poptjej med döden i blicken, som så många av de gamla öken har),
avslutades min vecka med att två medelålders män ville köpa sex av mig på rådmansgatan.
jag bad dem dra åt helvete, och undrade var min tåga har tagit vägen. gone are the days när jag spottade torskar i ansiktet på rosenlund.

det var mina highlights.
jag slår ner blicken och hoppas på bättre tider.