Psykbryt

Jag är helt övertygad om att min granne är mitt uppe i ett nervöst sammanbrott.
Två nätter i rad vaknade jag av att han sjöng. och det var inte vackert ska ni veta. Han låter verkligen som byfånarna som söker till Idol trots uppenbar tondövhet. Första natten rockade han loss med Burning. Den gamla plågan som var med i tv-serien Glappet. Koss ajjm böööööörning... vrålade han halva natten.
Efter det valde han lite Jolene. Han applåderar även åt sig själv, improviserar lite, och skriker ibland till.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är inte tillräckligt modig för att gå upp och knacka på mitt i natten. Skulle han balla ur är min fysiska stryka skrattretande.
Som tur är sjunger han på mer humana tider nu, och jag tänker att det är bra att låta honom hållas dagtid. Förhoppningsvis är han trött och sover sött efter det.

Annat som har hänt är att jag fick ett mejl ifrån London College of Fashion som undrade om jag ville komma på en intervju för mitt andrahandsval. Lite jobbigt, jag kan inte bara kvista över. Efter en ångestattack som varade i tio kritiska minuter bestämde jag mig för att inte åka dit. Det får hända nästa höst my Darlings.